> For the complete documentation index, see [llms.txt](https://overleaf-pro.ayaka.space/llms.txt). Markdown versions of documentation pages are available by appending `.md` to page URLs; this page is available as [Markdown](https://overleaf-pro.ayaka.space/latex/sv/dokumentstruktur/05-glossaries.md). # Ordlistor ## Introduktion När du skriver ett dokument som innehåller vissa fältspecifika begrepp kan det vara praktiskt att lägga till en ordlista. En ordlista är en lista över termer inom ett visst kunskapsområde med definitioner för dessa termer. Den här artikeln förklarar hur man skapar en. **Viktig information**: Ditt projekts [huvudfil](/latex/sv/kunskapsbas/127-set-main-document.md) bör alltid ligga i rotkatalogen (utanför eventuella mappar), för att säkerställa att alla kompileringssteg körs i rätt katalog och för att säkerställa att de nödvändiga hjälpfilerna finns tillgängliga, till exempel när man skapar en ordlista eller lägger till ett index. Låt oss börja med ett enkelt exempel. ```latex \documentclass{article} \usepackage[utf8]{inputenc} \usepackage{glossaries} \makeglossaries \newglossaryentry{latex} { name=latex, description={Är ett märkspråk särskilt lämpat för vetenskapliga dokument} } \newglossaryentry{maths} { name=matematik, description={Matematik är det som matematiker gör} } \title{Hur man skapar en ordlista} \author{ } \date{ } \begin{document} \maketitle Märkspråket \Gls{latex} är särskilt lämpligt för dokument som innehåller \gls{maths}. \clearpage \printglossaries \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Glossaries+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%5Butf8%5D%7Binputenc%7D%0A%5Cusepackage%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Blatex%7D%0A%7B%0A++++name%3Dlatex%2C%0A++++description%3D%7BIs+a+markup+language+specially+suited+%0A++++for+scientific+documents%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bmaths%7D%0A%7B%0A++++name%3Dmathematics%2C%0A++++description%3D%7BMathematics+is+what+mathematicians+do%7D%0A%7D%0A%0A%5Ctitle%7BHow+to+create+a+glossary%7D%0A%5Cauthor%7B+%7D%0A%5Cdate%7B+%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0A%5Cmaketitle%0A%0AThe+%5CGls%7Blatex%7D+typesetting+markup+language+is+specially+suitable+%0Afor+documents+that+include+%5Cgls%7Bmaths%7D.+%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossaries%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar ordlistan som skapats av exemplet ovan: ![Glossary1OLV2.png](/files/dbd11d26f01f9a006cb33aa3dd3fb266d2443dc0) För att skapa en ordlista måste paketet `glossaries` importeras. Detta görs med raden ```latex \usepackage{glossaries} ``` i preamblen. Kommandot `\makeglossaries` måste skrivas före den första ordlisteposten. Varje ordlistepost skapas med kommandot `\newglossaryentry` som tar två parametrar, och sedan kan varje post hänvisas till senare i dokumentet med kommandot `\gls`. Se underavsnittet om [termer](#terms) för en mer fullständig beskrivning. Kommandot `\printglossaries` är den som faktiskt kommer att återge listan över ord och definitioner som skrivs in i varje post, med titeln "Ordlista". I detta fall visas den i slutet av dokumentet, men `\printglossaries` kan användas på vilken annan plats som helst. ## Termer och akronymer Vanligtvis finns det två typer av poster i en ordlista: termer och deras definitioner, eller akronymer och deras betydelse. Dessa två typer kan skrivas ut separat i ditt LaTeX-dokument. ```latex \documentclass{article} \usepackage[utf8]{inputenc} \usepackage[acronym]{glossaries} \makeglossaries \newglossaryentry{latex} { name=latex, description={Är ett märkspråk särskilt lämpat för vetenskapliga dokument} } \newglossaryentry{maths} { name=matematik, description={Matematik är det som matematiker gör} } \newglossaryentry{formula} { name=formel, description={Ett matematiskt uttryck} } \newacronym{gcd}{GCD}{Största gemensamma delare} \newacronym{lcm}{LCM}{Minsta gemensamma multipel} \begin{document} Märkspråket \Gls{latex} är särskilt lämpligt för dokument som innehåller \gls{maths}. \Glspl{formula} är återges korrekt och enkelt när man väl har vant sig vid kommandona. Givet en mängd tal finns det elementära metoder för att beräkna dess \acrlong{gcd}, som förkortas \acrshort{gcd}. Denna process är liknande den som används för \acrfull{lcm}. \clearpage \printglossary[type=\acronymtype] \printglossary \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Glossaries+Terms+and+Acronyms+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%5Butf8%5D%7Binputenc%7D%0A%5Cusepackage%5Bacronym%5D%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Blatex%7D%0A%7B%0A++++++++name%3Dlatex%2C%0A++++++++description%3D%7BIs+a+mark+up+language+specially+suited+for+%0Ascientific+documents%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bmaths%7D%0A%7B%0A++++++++name%3Dmathematics%2C%0A++++++++description%3D%7BMathematics+is+what+mathematicians+do%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bformula%7D%0A%7B%0A++++++++name%3Dformula%2C%0A++++++++description%3D%7BA+mathematical+expression%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewacronym%7Bgcd%7D%7BGCD%7D%7BGreatest+Common+Divisor%7D%0A%0A%5Cnewacronym%7Blcm%7D%7BLCM%7D%7BLeast+Common+Multiple%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0A%0AThe+%5CGls%7Blatex%7D+typesetting+markup+language+is+specially+suitable+%0Afor+documents+that+include+%5Cgls%7Bmaths%7D.+%5CGlspl%7Bformula%7D+are+%0Arendered+properly+an+easily+once+one+gets+used+to+the+commands.%0A%0AGiven+a+set+of+numbers%2C+there+are+elementary+methods+to+compute+%0Aits+%5Cacrlong%7Bgcd%7D%2C+which+is+abbreviated+%5Cacrshort%7Bgcd%7D.+This+%0Aprocess+is+similar+to+that+used+for+the+%5Cacrfull%7Blcm%7D.%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossary%5Btype%3D%5Cacronymtype%5D%0A%0A%5Cprintglossary%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar delar av utdata som skapats av exemplet ovan: ![Glossary2OLV2.png](/files/e45e713a3e3e1a4dce745b2fa3d370df383764c1) Följande underavsnitt förklarar hur man skapar varje typ av lista. ### Termer Som framgår av [introduktionen](#introduction), definieras termer med hjälp av kommandot `\newglossaryentry` ```latex \documentclass{article} \usepackage{glossaries} \makeglossaries \newglossaryentry{maths} { name=matematik, description={Matematik är det som matematiker gör} } \newglossaryentry{latex} { name=latex, description={Är ett märkspråk särskilt lämpat för vetenskapliga dokument} } \newglossaryentry{formula} { name=formel, description={Ett matematiskt uttryck} } \begin{document} Märkspråket \Gls{latex} är särskilt lämpligt för dokument som innehåller \gls{maths}. \Glspl{formula} återges korrekt och enkelt när man väl har vant sig vid kommandona. \clearpage \printglossary \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Another+Glossary+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bmaths%7D%0A%7B%0A++++name%3Dmathematics%2C%0A++++description%3D%7BMathematics+is+what+mathematicians+do%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Blatex%7D%0A%7B%0A++++name%3Dlatex%2C%0A++++description%3D%7BIs+a+markup+language+specially+suited+for+%0Ascientific+documents%7D%0A%7D%0A%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bformula%7D%0A%7B%0A++++name%3Dformula%2C%0A++++description%3D%7BA+mathematical+expression%7D%0A%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0A%0AThe+%5CGls%7Blatex%7D+typesetting+markup+language+is+specially+suitable+%0Afor+documents+that+include+%5Cgls%7Bmaths%7D.+%5CGlspl%7Bformula%7D+are+rendered+%0Aproperly+an+easily+once+one+gets+used+to+the+commands.%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossary%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar ordlistan som skapats av exemplet ovan: ![Glossary3OLV2.png](/files/f99283060fdc1825a010cb5a166df3c69f68106a) Låt oss titta närmare på syntaxen för varje parameter som skickas till kommandot `\newglossaryentry`. Den första termen som definieras i exemplet är "matematik". * `maths`. Den här första parametern är etiketten för denna term och används för att referera till den i dokumentet med `gls` * `name=matematik`. Innehåller ordet som ska definieras, i detta fall "matematik". Det rekommenderas att skriva det med gemener och i singularform. * `description={Matematik är det som matematiker gör}`. Inom klammerparenteserna finns definitionen av den aktuella termen. Efter att du har definierat termerna, för att använda dem medan du skriver din LaTeX-fil använder du något av kommandona nedan: **\gls{ }** För att skriva ut termen, med gemener. Till exempel skriver \gls{maths} matematik när det används. **\Gls{ }** Samma som \gls men den första bokstaven skrivs med versal. Exempel: \Gls{maths} skriver Matematik **\glspl{ }** Samma som \gls men termen sätts i pluralform. Till exempel kommer \glspl{formula} att skriva formler i ditt slutliga dokument. **\Glspl{ }** Samma som \Gls men termen sätts i pluralform. Till exempel återges \Glspl{formula} som Formler. Slutligen, för att skriva ut ordlistan använd kommandot ```latex \printglossary ``` ### Akronymer En akronym är ett ord som bildas av begynnelsebokstäverna i en fras. Nedan finns ett exempel på akronymer i LaTeX ```latex \documentclass{article} \usepackage[acronym]{glossaries} \makeglossaries \newacronym{gcd}{GCD}{Största gemensamma delare} \newacronym{lcm}{LCM}{Minsta gemensamma multipel} \begin{document} Givet en mängd tal finns det elementära metoder för att beräkna dess \acrlong{gcd}, som förkortas \acrshort{gcd}. Denna process är liknande den som används för \acrfull{lcm}. \clearpage \printglossary[type=\acronymtype] \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Another+Glossary+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%5Bacronym%5D%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%5Cnewacronym%7Bgcd%7D%7BGCD%7D%7BGreatest+Common+Divisor%7D%0A%0A%5Cnewacronym%7Blcm%7D%7BLCM%7D%7BLeast+Common+Multiple%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0AGiven+a+set+of+numbers%2C+there+are+elementary+methods+to+compute+%0Aits+%5Cacrlong%7Bgcd%7D%2C+which+is+abbreviated+%5Cacrshort%7Bgcd%7D.+This+process+%0Ais+similar+to+that+used+for+the+%5Cacrfull%7Blcm%7D.%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossary%5Btype%3D%5Cacronymtype%5D%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar delar av utdata som skapats av exemplet ovan: ![Glossary4OLV2.png](/files/12bb965273f3063ebab4121e7cd9d6abb500a350) För att använda akronymer måste en extra parameter användas när man importerar **glossaries** paketet. Raden som ska läggas till i preamblen är ```latex \usepackage[acronym]{glossaries} ``` När denna rad har lagts till deklarerar kommandot `\newacronym` en ny akronym. För att ta ett exempel följer nedan en beskrivning av kommandot `\newacronym{gcd}{GCD}{Största gemensamma delare}` * `gcd` är etiketten, som senare används i dokumentet för att referera till denna akronym. * `GCD` själva akronymen. Vanligtvis skrivs akronymer med versaler. * `Största gemensamma delare` är den fras som denna akronym används för. Efter att akronymerna har inkluderats i preamblen kan de användas med hjälp av följande kommandon: **\acrlong{ }** Visar frasen som akronymen står för. Sätt in akronymens etikett inom klammerparenteserna. I exemplet skriver \acrlong{gcd} Största gemensamma delare. **\acrshort{ }** Skriver ut akronymen vars etikett skickas som parameter. Till exempel återges \acrshort{gcd} som GCD. **\acrfull{ }** Skriver ut både akronymen och dess definition. I exemplet är utdata för \acrfull{lcm} Minsta gemensamma multipel (LCM). För att skriva ut listan över akronymer använd kommandot ```latex \printglossary[type=\acronymtype] ``` Listan över akronymer behöver en temporär fil som genereras av `\printglossary` för att fungera, därför måste du lägga till nämnda kommando precis före raden `\printglossary[type=\acronymtype]` och kompilera dokumentet; när du har kompilerat dokumentet för första gången kan du ta bort raden `\printglossary`. ## Ändra rubriken för ordlistan Om du vill ändra standardrubriken för ordlistan till något annat är detta enkelt; två parametrar måste läggas till när ordlistan skrivs ut. Nedan finns ett exempel. ```latex \documentclass{article} \usepackage{glossaries} \makeglossaries \newglossaryentry{maths} { name=matematik, description={Matematik är det som matematiker gör} } \newglossaryentry{latex} { name=latex, description={Är ett märkspråk särskilt lämpat för vetenskapliga dokument} } \newglossaryentry{formula} { name=formel, description={Ett matematiskt uttryck} } \begin{document} Märkspråket \Gls{latex} är särskilt lämpligt för dokument som innehåller \gls{maths}. \Glspl{formula} återges korrekt och enkelt när man väl har vant sig vid kommandona. \clearpage \printglossary[title=Special Terms, toctitle=List of terms] \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Another+Glossary+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bmaths%7D%0A%7B%0A++++name%3Dmathematics%2C%0A++++description%3D%7BMathematics+is+what+mathematicians+do%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Blatex%7D%0A%7B%0A++++name%3Dlatex%2C%0A++++description%3D%7BIs+a+markup+language+specially+suited+for+%0Ascientific+documents%7D%0A%7D%0A%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bformula%7D%0A%7B%0A++++name%3Dformula%2C%0A++++description%3D%7BA+mathematical+expression%7D%0A%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0A%0AThe+%5CGls%7Blatex%7D+typesetting+markup+language+is+specially+suitable+%0Afor+documents+that+include+%5Cgls%7Bmaths%7D.+%5CGlspl%7Bformula%7D+are+rendered+%0Aproperly+an+easily+once+one+gets+used+to+the+commands.%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossary%5Btitle%3DSpecial+Terms%2C+toctitle%3DList+of+terms%5D%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar delar av utdata som skapats av exemplet ovan: ![Glossary5OLV2.png](/files/fd5a9932b7fa0d7d392f0e64559e3e748cca278d) Observera att kommandot `\printglossary` har två kommaseparerade parametrar: * `title=Special Terms` är rubriken som ska visas ovanför ordlistan. * `toctitle=List of terms` detta är posten som ska visas i innehållsförteckningen. Se [nästa avsnitt](#show-the-glossary-in-the-table-of-contents). ## Visa ordlistan i innehållsförteckningen För att ordlistan ska visas i innehållsförteckningen, lägg till ```latex \usepackage[toc]{glossaries} ``` i preamblen till ditt dokument ```latex \documentclass{article} \usepackage[toc]{glossaries} \makeglossaries \newglossaryentry{maths} { name=matematik, description={Matematik är det som matematiker gör} } \newglossaryentry{latex} { name=latex, description={Är ett märkspråk särskilt lämpat för vetenskapliga dokument} } \newglossaryentry{formula} { name=formel, description={Ett matematiskt uttryck} } \begin{document} \tableofcontents \section{Första avsnittet} Märkspråket \Gls{latex} är särskilt lämpligt för dokument som innehåller \gls{maths}. \Glspl{formula} återges korrekt och enkelt när man väl har vant sig vid kommandona. \clearpage \printglossary[title=Special Terms, toctitle=List of terms] \end{document} ``` [Öppna detta exempel i Overleaf](https://www.overleaf.com/docs?engine=pdflatex\&snip_name=Another+Glossary+example\&snip=%5Cdocumentclass%7Barticle%7D%0A%5Cusepackage%5Btoc%5D%7Bglossaries%7D%0A%0A%5Cmakeglossaries%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bmaths%7D%0A%7B%0A++++name%3Dmathematics%2C%0A++++description%3D%7BMathematics+is+what+mathematicians+do%7D%0A%7D%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Blatex%7D%0A%7B%0A++++name%3Dlatex%2C%0A++++description%3D%7BIs+a+markup+language+specially+suited+for+%0Ascientific+documents%7D%0A%7D%0A%0A%0A%5Cnewglossaryentry%7Bformula%7D%0A%7B%0A++++name%3Dformula%2C%0A++++description%3D%7BA+mathematical+expression%7D%0A%7D%0A%0A%5Cbegin%7Bdocument%7D%0A%0A%5Ctableofcontents%0A%0A%5Csection%7BFirst+Section%7D+%0AThe+%5CGls%7Blatex%7D+typesetting+markup+language+is+specially+suitable+%0Afor+documents+that+include+%5Cgls%7Bmaths%7D.+%5CGlspl%7Bformula%7D+are+rendered+%0Aproperly+an+easily+once+one+gets+used+to+the+commands.%0A%0A%5Cclearpage%0A%0A%5Cprintglossary%5Btitle%3DSpecial+Terms%2C+toctitle%3DList+of+terms%5D%0A%0A%5Cend%7Bdocument%7D) Följande bild visar innehållet på de 2 sidor som skapats av exemplet ovan. Lägg märke till hur kommandot ```latex \printglossary[title=Special Terms, toctitle=List of terms] ``` ger olika rubriker för innehållsförteckningen ("List of terms") och motsvarande rubrik som används i texten ("Special Terms"): ![Glossary6OLV2.png](/files/4a2f1eb114cda3eff0843e8420395ebc20c0f54e) ## Kompilera ordlistan För att kompilera ett dokument som innehåller en ordlista i [Overleaf](http://overleaf.com) behöver du inte göra något särskilt, men om du lägger till nya termer i ordlistan efter att du har kompilerat den, se till att klicka på *Rensa cachelagrade filer* först under alternativet loggar). Om du kompilerar dokumentet, till exempel ett som heter `glossaries.tex`, med pdflatex **på din lokala maskin**, måste du använda dessa kommandon: `pdflatex glossaries.tex` `makeglossaries glossaries` `pdflatex glossaries.tex` ## Referensguide **Stilar tillgängliga för ordlistor** Kommandot `\setglossarystyle{style}` måste infogas före `\printglossaries`. Nedan följer en lista över tillgängliga stilar: * list. Skriver den definierade termen med fet stil * altlist. Infogar radbrytning efter termen och indenterar beskrivningen. * listgroup. Grupperar termerna baserat på den första bokstaven. * listhypergroup. Lägger till hyperlänkar överst i indexet. ## Vidare läsning För mer information, se: * [Sakregister](/latex/sv/dokumentstruktur/04-indices.md) * [Förteckningar över tabeller och figurer](/latex/sv/figurer-och-tabeller/03-lists-of-tables-and-figures.md) * [Innehåll](/latex/sv/dokumentstruktur/02-table-of-contents.md) * [Avsnitt och kapitel](/latex/sv/dokumentstruktur/01-sections-and-chapters.md) * [Hyperlänkar](/latex/sv/dokumentstruktur/09-hyperlinks.md) * [Stöd för internationella språk](/latex/sv/sprak/03-international-language-support.md) * [Korsreferenser till avsnitt och ekvationer](/latex/sv/dokumentstruktur/03-cross-referencing-sections-equations-and-floats.md) * [Hantering i ett stort projekt](/latex/sv/dokumentstruktur/07-management-in-a-large-project.md) * [LaTeX-projekt med flera filer](/latex/sv/dokumentstruktur/08-multi-file-latex-projects.md) * [Artikel om ordlistor på WikiBooks](http://en.wikibooks.org/wiki/LaTeX/Glossary) * [Paketet glossaries: en guide för nybörjare](http://theoval.cmp.uea.ac.uk/~nlct/latex/packages/glossaries/glossariesbegin.html) --- # Agent Instructions This documentation is published with GitBook. GitBook is the documentation platform designed so that both humans and AI agents can read, navigate, and reason over technical content effectively. Learn more at gitbook.com. ## Querying This Documentation If you need additional information that is not directly available in this page, you can query the documentation dynamically by asking a question. Perform an HTTP GET request on the current page URL with the `ask` query parameter, and the optional `goal` query parameter: ``` GET https://overleaf-pro.ayaka.space/latex/sv/dokumentstruktur/05-glossaries.md?ask=&goal= ``` `ask` is the immediate question: it should be specific, self-contained, and written in natural language. `goal` is optional and describes the broader end goal you are ultimately trying to accomplish on behalf of the user. GitBook uses it to tailor the answer towards what is most useful for that goal. The response will contain a direct answer to the question and relevant excerpts and sources from the documentation. Use this mechanism when the answer is not explicitly present in the current page, you need clarification or additional context, or you want to retrieve related documentation sections.